The Greatness & Me
Musiken har blivit en del av den jag är.
Den har betytt så otroligt mycket för mig, och betyder fortfarande mer än vad jag nog egentligen förstår.
Jag skulle vilja hedra det på något vis, och jag tror jag vet vad jag vill göra.
Hej
Jag har långhelg, det är helt underbart. Känner mest bara för att ta en promenad ute eller nåt, det är fint och varmt ute. Solen har gått ner, så nu är allt blått och grönt. Ljuvligt. Kanske det här blir lite mer inspirerande för fotograferandet? Man kan alltid hoppas.
Happy up here
Mycket händer, och mycket är på gång. Jag är så jävla lycklig att jag håller på att spricka, tänk vad fantastiskt bra jag har det med alla underbara vänner, pojkvän och häst. Det kan inte bli så mycket bättre just nu.
Nu ska jag bädda ner mig i sängen och prata ett tag med Ricky innan jag somnar. Oturligt nog så är jag oförskämt pigg, något som inte direkt kommer att gynna mig i morgon bitti. Tur att jag är ganska mycket morgonmänniska ändå. Hahah, Frida och Hanna, kommer ni ihåg sista morgonen i Göteborg? Jag hoppade runt som en galning och ni var helt jävla däckade. Goda minnen, mina vänner, goda minnen.
Kärlek är...
Utan att ha bytt ett enda ord, men ändå förstå varandra så otroligt väl.
Suck
Det suger, för jag blir så jävla rastlös efter ett tag. Allt man gör är att varva datorn med tvn. Det är mysigt i typ två-tre timmar. Men sen så blir man uttråkad. Då är det bättre att göra något vettigt tycker jag, som att jobba. Jag hoppas verkligen att jag får åka ut till Vidar ikväll, men det ser mörkt ut. Stannar man hemma från jobb/skola så stannar man tydligen även hemma från stallet. Vi får väl se hur det blir med den saken!
Höhöh
Men å andra sidan får jag lite tid över till att skriva en rad eller två. Synd bara att jag inte har någon inspiration.
SCORE!
Så direkt efter påsk kommer jag än en gång befinna mig i Skanstull! Och eftersom vi har ett gym där så håller jag på med en övertalningskampanj på min mamma om att vi ska gå dit och köra en work out åtminstone en gång i veckan. Känner att min kropp har vant sig vid att jobba varje dag, och det vore ju synd att försumma den lite träning. Kommer typ klättra på väggarna den första veckan av abstinens. Nu blir det mycket sittande och mycket dator. Jävlar vilken vändning gott folk!
Boored
Imorgon bär det av in till Söder, ska på ett litet möte angående mitt kommande vikariat. Håller tummarna på att det ska gå bra, börjar faktiskt bli lite nervös nu. Jag är ju egentligen inte den som är sådär våldsamt förtjust i radikala förändringar. Men jag känner på mig att det här kommer bli något bra. JAG KOMMER HA PENGAR IGEN WIHOO!
Chill
Försöker göra mitt rum något sånär anständigt, ska dammsuga och lite sånt. Får finbesök av min kära gubbe ikväll! Hon ska köra hit med bilen, för hon har också klarat körkortet nyligen. Det ska firas med hämtmat, pratstund och tv-tittande. En riktig chillkväll med andra ord.
Fan vad jag är taggad på allt!
I mitt huvud atm:
Imorgon 8.20 ska jag åka in till Löwet för att äntligen kolla upp mitt smärtande knä. Ensam. Och ni som känner mig väl vet att jag hyser en liten rädsla över att göra vissa saker på egen hand. Läkarbesök är en sådan rädsla. Men, vad gör man? Det är bara att ta sig själv i nacken, hoppa in i bilen och dra dit. Passar på att köra röntgen och hela skiten när jag ändå är där. Bara för att.
Ok.
Suger
Blev inget fucking metalparty, och glad är jag för det. Ska möta upp min älskade pojkvän när han har varit där ett tag istället, så får vi se vad vi gör av natten hehehe. Nu sitter jag bara och gör inget, vilket är så jävla ovärt. Lyckas alltid bli så när man typ ändå har planerat nåt. Tycker att det är mest fail att jag blev så nöjd med sminket, vad ska jag med det till nu? Nej nu ska vi inte vara såna.
Annars då? Det händer galet mycket grejer just nu, och jag kommer snart att genomgå en stor omställning i mitt liv. Blir högst troligen att jag återvänder till Skanstull och motorskador igen på ett vikariat, och lämnar alla hästarna i stallet. Min kropp orkar inte riktigt med det tunga arbetet, det börjar kännas ordentligt nu i alla leder och lemmar. Speciellt i knäet som jag måste ha knäskydd på numera. Har avstått från ridningen i tre dagar nu. Ska försöka pallra mig till vårdcentralen så de kan skicka mig vidare för ett ultraljud. Det klickar obehagligt i knäet när jag böjer på det, och så ska det ju inte vara. Hoppas bara på att de faktiskt tar sig tid till att kolla ordentligt på det, det känns som att när man besöker vårdcentralen nowadays så vill de bara att man drar där ifrån fort som fan. "Nej det är inget fel på dig, åk hem nu. - Penecillin? Nej lilla vän, det går över ändå."
Hoppas att allt löser sig, och hoppas framför allt att jag får ork och tid till alla mina fina vänner som jag har försummat ganska hårt det senaste halvåret.
Ok?
Lämnade mobilen i Rickys ficka, bara för att, och nu har han åkt hem till sig med den. Så jag är strandad mitt ute i ingenstans (läs: hemma) utan någon vidare kontakt med omvärlden de närmsta timmarna. Med andra ord är det ganska lönlöst att försöka nå mig där, håll ut.
Blä och sånt
Sitter och funderar på framtiden, känner att det börjar bli dags att ta tag i den kanske? Men det är ju så jävla läskigt. En sak är säker, och det är att jag verkligen inte är redo för att bli vuxen. "Men du är ju redan vuxen!" får man ofta höra, men det vetefan. Känner mig som bara barnet, men jag gillar det. Man ska vara barn så länge man bara kan tycker jag. Men nåväl, vuxen eller inte så vore det kul att ha något att sysselsätta sig med i framtiden. Jag vet att jag inte kommer välja att försöka försörja mig på hästarna, liksom bra, EN sak jag i alla fall vet.
Fan att det ska vara så jävla läskigt att stå på lite egna ben ibland då.
Här kommer allt på en gång
Fredagen
Åkte och hämtade min kära Frida på Blomsterlandet vid kvällningen. Vi cruisade ut till Sigtuna där Hanna hade förberett väärldens finaste och godaste middag till oss. Hon hade varit sjukt jävla ambitiös och gjort något som jag typ skulle vilja kalla för kycklingwraps(?), där hon hade bakat och stekt tunnbrödet helt själv! Magisk mat, vi åt så att vi fick ont i magen. Resten av kvällen spenderades med lite härlig catch up och film. Fast lite synd om Hanna var det allt då Frida och jag typ däckade nästan på en gång för att vi var så trötta efter en hård arbetsvecka. Tack för en jättefin kväll tjejer! Vi läääär ju göra om det snart.
Lördagen
Stallet hägrade på förmiddag och lunch. Jag tog en tur ut på min underbara häst tillsammans med Sandra. Efter det så pysslade vi lite med diverse stallsysslor, för att sedan ha en liten fotosession med Sandra och hennes djur. Vi visste inte om vi skulle skratta eller gråta, ingen kunde riktigt bete sig som de borde och det var mest kaos. Trots det tror jag mig ha fått några bilder som inte ser HELT körda ut. Om de blir tillräckligt bra så åker de kanske upp på Sandras hemsida i hennes fotogalleri.
På kvällen var det dags för utgång! Vi var ett härligt gäng och jag måste faktiskt säga att jag hade riktigt jävla kul, trots att det som alltid spårade ur lite. Kan försöka slänga upp några bilder om jag kommer ihåg, i ett senare inlägg (det här håller ju på att bli sjukt långt?!). Vi lyckades med att se på ett riktigt jävligt kasst liveband som gästade klubben, dansa till Slagsmålsklubben, och testa på äppelshots - ny favorit! Somnade lycklig in i en varm famn senare in på småtimmarna.
Söndagen
En riktigt klassisk segdag. Jag och Ricky degade mest framför tvn i sängen, precis som sig bör.
Idag
Har jag bara varit i stallet och knegat som vanligt. Sandra och jag bestämde att hon skulle komma hit hem till mig senare på kvällen för att sätta lite nålar på mig och pappa. Jääävlar vad det kändes, inte själva sticket alltså det var lugnt. Men sen när hon typ började fiska lite på punkterna och grejer, kändes typ som små elstötar. Helt sjukt egentligen! Nu känner jag mig helt färdig för sängen, lite som typ efter ett gympass. Man är trött på ett behagligt sätt. Hon kommer lätt att få sätta fler nålar på mig i framtiden. Måste jobba lite med att inte vara så sjukt känslig, och låta henne röra lite mer vid nålarna haha.
Nu tänker jag fan ta och ge mig med det här skrivandet! GODNATT
Pull Yourself Together
DJ J?
ÄR NÅN MED ELLER?
Yrrol - funkar varje gång
Fick förstås idén om att se filmen vid lunchen idag när Eleonor och Peter började dra massa citat. De är ena riktiga Yrrol-fantaster ska jag tala om!
Ska väl snart krypa ner i sängen på nytt, jag är trött trött trött. Framförallt så är jag trött på den här jävla bajssnön som aldrig ger med sig. Nog för att det är nyttigt att pulsa i snön med hästarna, men det kan man inte göra varje dag. Ridbanan har bilvit typ hälften så smal på grund av alla plogvallar som bygger på varandra, och ibland så är den hal också. Man vill ju inte gärna att hästen halkar och går omkull. Sen så har det kommit så mycket snö att stalltaket måste skottas... Det ligger säkert flera hundra ton snö där på, och taket pallar inte riktigt trycket. Där det är lite glesare mellan takbalkarna kan man se hur taket buktar inåt. Hemska tanke om det skulle ramla in på alla hästarna! Som tur är har vi haft riktiga hjältar som har skottat bort sjuukt mycket av snön. Så den värsta faran är nog över, för tillfället.
OS-Frukost
Ricky hade ont i halsen imorse när vi vaknade, så jag var en bra flickvän och gjorde frukost på sängen. Mycket uppskattat var det! Så vi satt typ hela morgonen i sängen och gosade och kollade på OS-sändningarna. Helt galet, han ska gå upp vid 6 imorgon bara för att kolla hockeymatchen mellan Sverige och Finland, när han har sovmorgon!!! Jag skulle aldrig palla det, fast nu är ju jag inte heller sådär våldsamt förtjust i hockey heller. Visst att det kan vara kul att kolla på ibland, men det är inget jag ställer väckarklockan för hihih.
Och mer snö har vi fått... börjar nästan seriöst tro att vi har en ny istid på g.
Hm?
Vill ha det heela tiden!
När jag blir stor...
Mamma är inne på att jag ska välja någon "säker" utbildning som garanterar mig ett säkert jobb och en säker framtid. Hon har nämnt tuuunga utbildningar som civilekonom, eller jurist. Men jag vet inte, visst skulle jag förmodligen ta mig igenom en sådan utbildning, men det skulle vara jävligt jobbigt. Och eftersom jag inte suktar efter att ha en sådan utbildning blir det extra tungt. Jag ser bara högar med tjocka böcker och ångest över tentor framför mig. Det är inte hur jag vill ha det. Klart att man måste kämpa för att komma någonstans här i livet, men det är bra mycket roligare och går väldigt mycket lättare om man känner sig något sånär motiverad.
Men foto då? Många vet att det ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Började verkligen brinna för det på riktigt under andra året i gymnasiet då jag fick nöjet att undervisas av en riktig fotograf. Hon var verkligen otroligt hård och kritisk, men jag menar på att det är nödvändigt. Man lärde sig så otroligt mycket, och jag lärde mig verkligen att se mina egna foton på nya sätt. Kände att fotograf också kunde vara ett yrke för mig, idealiskt när man vill leva ut sin kreativitet. Tyvärr tog kursen slut alldeles för snabbt, men jag envisades ändå med att fota. Jag var en lyckans ost då jag julen 08 fick en helt egen systemkamera. En Canon EOS 400d, min bästa vän. Absolut ingen märkvärdig kamera så, men det funkar utmärkt som amatörkamera. Så mitt intresse höll i sig, och växte.
Hoppade på b-kursen i foto i förhoppning om att den skulle hålla samma mått som den första gjorde. Jag hade fel. Fotoglädjen dödades, och här flödade berömmet ut till alla. Här räckte det med att man kunde helt resolut fota ner i marken, helt impulsivt, och fick då värmande ord om hur spännande mönstret i marken var. Bullshit. Så ja, jag ledsnade ganska hårt. Kvaliteten var så otroligt mycket sämre.
Men jag kan fortfarande känna hur hjärtat tar ett litet extra skutt när jag tänker på hur det skulle kunna vara att jobba som yrkesfotograf. Så jag kan ju försöka gömma mig bäst jag vill, och komma med bortförklaringar som att "det är dyrt med utbildning" och "man får ändå bara mest koka kaffe som praktikant de första åren", eller "men tänk om jag lägger ner all tid och möda på det här, och så ångrar jag mig mitt i". För tillsist så kommer det ändå ner till det som min tränare sa till mig idag då ämnet kom på tal: "Ja, en sak är ju säker. Du kommer aldrig att kunna bli något om du inte försöker.". Och det är ju sant, i slutändan handlar allt om att ta mod till sig och våga chansa.
Det här är nog det foto som jag har tagit som jag är mest nöjd med.
Fick äran att vara i en proffsstudio och använda mig av både jättefin
kamera och övrig utrusning. Det var så jävla kul!