Mina damer och herrar... haha nejmen äsch vet inte riktigt vad jag ville ha sagt med det. Kändes som en pampig inledning på nåt bra. Och bra, det känner jag mig faktiskt. Helgen gjorde susen, även om man kanske var lite sliten på söndagen (hehehe). Jag lyckades äntligen med konststycket att vakna upp ur min apatiska koma som jag hade fastnat i ända sen årets början. Men nu jääääävlar, jag är på g. Man kan ju liksom inte låta bli att bli lite sådär löjligt lycklig över att dagarna blir allt ljusare och att alla vårevents börjar såsmåningom ta slut, men framförallt att man så småningom faktiskt börjar kunna räkna ner antalet uppgifter man har kvar i den sketna skolan FÖRALLTID! Liksom, det gör gör nu är verkligen det slutgiltiga, och det kunde inte ha känts bättre. Eller jo, förmodligen men jag är bara så lycklig över att slippa eländet. Passar på att nynna lite studentsånger i min iver.

Peppar påsklovet nästa vecka.
Mina vänner!