Idag är det en såndär dag när hela jag drabbas av något sorts känslokaos, hormoner kallas det visst. Och nu får jag väl det att låta som att jag är något sorts känslomässigt freak som får små hormonella utbrott då och då, vilket jag inte riktigt uppfattar mig själv som haha. Alltid jag som måste sitta och rättfärdiga mig själv, dumt.

Men, ja just nu så... äsch vad säger man. Allt är på en gång, kaos. Vet liksom inte vart jag ska göra av mig själv haha. Hade jag levt i en film eller musikvideo hade någon stått och kastat stenar på mitt fönster, och så hade vi gått en lång promenad i regnet tillsammans, och diskuterat livets små premisser, hand i hand. Men nej, så är ju inte fallet. Ingen kommer att kasta sten på mitt fönster ikväll. Och imorgon kommer min midsommar att skita sig, som vanligt kanske jag borde tillägga? Jag är nog lite bitter.

Jag saknar, jag längtar och jag vill ha.