Ofta att jag sitter här igen och skriver, mitt på dagen och allt. Var ska det här sluta? Skyller det på att jag bor här ute i vildmarken, och det här är det enda sättet att kommunicera med annat intelligent liv. Heheh.

Fick en riktigt lång sovmorgon idag, gick upp först vid elva. Jätteskönt att sova så länge, men det är snudd på att man får  ångest. Sover ju för fasen bort hela dagen, och det är inte så lyckat. Men elva är okej, det är ju lördag och allt, så jag ska inte klaga. Nu hade jag tänkt att jag skulle städa upp lite i mitt rum, det ser ut som att en kläd-atombomb har sprängts härinne. Det är kläder ÖVERALLT, mest på bokhyllan (ja, jag vet..), stolen och lite i sängen. På skrivbordet ligger hundra papper med matchande pennor, lite fotoprylar, onödigt smink... ja you get it. Såatte, jag tänkte att det var på tiden att det blir lite trevligt härinne igen.

Sen ska jag ut med Vidar, öva lite tölt hade jag tänkt. Det ska bli roligt förstås, men det ser så ruggigt ut ute. Inte direkt så att när man tittar ut genom fönstret och tänker: "JA! Vilken strålande dag att vara ute på, jag kan inte bärga mig!!!11", nä. Fast faktiskt så när man väl är ute är det inte alls så dumt, då har man slutat vara så förbannat bekväm av sig.

Sen ikväll får vi se om det blir som det är sagt, känns lite tveksamt kanske. Ah.