Kära blogg,

Den här helgen har varit totalt jävla meningslös. Jag har inte gjort något vettigt (förutom att varit ute hos min häst då) under hela helgen, inte ett jävla piss. Blir så besviken på mig själv att jag inte tar mer initiativ till att göra roliga saker eller så, istället bara för att sitta hemma. Men jag är för feg, som Jocke Berg skulle ha sjungit. Ja, jag är så feg att jag tackade nej till en fika idag, som säkert skulle ha blivit sådär underbart pinsam och tyst, men ändå - då hade jag suttit här och skrivit om hur pinsamt det är med att fika med folk man bara har pratat med som kraftigt berusad. Jag hade säkert varit jätteglad ändå, då hade jag ju verkligen gjort nåt, och så hade jag haft den där härliga känslan av lättnad när allt var över. Kalla mig konstig om du så vill, men det är faktiskt så det känns, och det här är min blogg så jag skriver vad fan jag vill i den.

Så, vad kan man dra för slutsatser av det där? Svaret är tämligen enkelt - jag måste se till att bli mer social. Det finns ju inte en jävel som kommer och ber på sina bara knän för att få träffa mig direkt, så lite mer initiativ från min sida kanske? Fast jag tycker ju att jag anstränger mig, men tydligen inte tillräckligt då. Det har vi ju bevis på här, en hel fin helg till spillo typ. Oftast brukar jag skylla på mitt boende - att jag bor så satans långt bort, och att anledningen till att jag sitter hemma så mycket är för att bussförbindelserna inte existerar och för att mina föräldrar inte har någon lust att skjutsa omkring mig. Och ja, det är ju faktiskt en del av sanningen. Kan ju inte direkt bjuda in mig på pyjamasparty varje gång jag ska bort, eller kan jag?

Det var nog allt, för tillfället.
Jag är en sorglig person ibland haha.