Jahapp, det är väl på tiden att man plitar ner några rader igen. Har inget bättre för mig, för tillfället åtminstone.

Det var meningen att jag skulle ha jobbat idag, vilket jag i och för sig också gjorde, men inte heldag. Sådär vid tolvtiden var jag klar med alla mina tilldelade arbetsuppgifter, och det fanns inget mer som behövdes göras. Det blev till att vackert sätta sig på tunnelbanan och åka hem igen. Fast om jag ska vara helt ärlig så tyckte jag att det var ganska skönt, har varit galet trött idag, beror säkert på att jag gick upp så tidigt. Har redan lyckats vända på dygnet, sitter uppe och plöjer mig igenom photoshopboken jag fick av farmor och farfar i födelsedagspresent. Men hursomhelst så kom jag i alla fall upp imorse, och möttes av ett jättevackert väder. Fick se hela soluppgången, och du kan ju inte neka att se Stockholm vakna i ett bad av guld är en riktigt vacker syn? Önskar att jag hade haft kameran med mig. Det känns som att man alltid vill ha den vid alla tillfällen då man inte har den med sig, knepigt.

Ikväll vet jag inte riktigt vad som händer, förmodligen bara en mysig hemmakväll framför TV:n. Det känns bra, ibland behöver man bara få sitta lite själv och bara vara.

Every song reminds me of who we used to be.
And it aches so bad.


Nu ska jag ta och spela lite piano, på återseende.